Har nog gjort en missbedömning i val av studiestad...
Nä, men den egentliga orsaken till att det nog inte var så klokt är egentligen så enkelt som att jag inte har smakråd om jag skall shoppa och jag har ingen som stoppar mig när jag väl sätter igång med att sätta sprätt på slantarna.
Men det är bara ett år och förhoppningsvis är jag inte ruinerad innan det är slut. Måste nog få mig det dät bärbara massagebordet nu så jag kan börja tjäna pengar på fritiden...
Imorgon är det torsdag igen och det innebär för min del att det är helg!!! Men jag har dilemma om jag skall åka hem eller ej denna helg. Vore nog bra att få med sig vinterkläderna hit, men å andra sidan blir det en blixtvisit och kanske mer jobb än det är värt.
Skönt ska det i alla fall bli med helg. Känns som evigheter sen jag senast hade ledigt.
Baltic Junior Cup 2009
Fredagen började med att jag vakna ½h innan klockan skulle ringa, bara för att jag slog handen i golvet. Japp så var morgonhumöret förstört... Fast lite redde det sig då jag fick överfalla Lillis sådär direkt i arla morgonstund. Vi åt morgonmål och pratade en stund med Cissi, Evas sambo. Sen blev det till att rafsa ihop sina pinaler och pallra sig iväg mot närmsta busshållplats för att förhoppningsvis hitt till hamnen innan de 90 min vi hade på oss runnit ut.
Vi tog första bästa buss till ...nånstans.. klev av och inhandlade varsin finlandsflagga (bästa inköpet på länge) och gick till järnvägstorget, genade genom tågstationen och ut till Elielplatsen eller vad det nu sen hette. Såg att buss 15A stod redo att åka, blev till att springa med sin 50 kg packning n par hundra meter för att konstatera att vi inte hade behövt ha bråttom för bussen skulle nog stå ett tag till. Men vi HANN med den och det är huvudsaken.
Vi kom alltså säkert och snabbt till hamnen. Så snabbt att vi till och med kom lite i förtid. Och när har nu det hänt senast? Vi kastade in packningen i bagageluckan och satte oss till rätta i bussen. Fick lite info och sen var det att vandra iväg till terminalen för att vänta på att stiga på båten.
Under båtfärden åt vi frukost 2 i ordningen och lyckades ändå ganska bra med det här med att äta för pengarna. I alla fall jag som tog tre fullstora tallrikar rågade med morgonmål:D Haha, vad kan man annat säga än att jag är ett matvrak? Resten av båtfärden var jag åksjuk, för det gungade helt fantastiskt mycket. Vi gick ju förstås till taxfree och till baren men inte köpte jag annat än lite tuggummi.
Bussresan till Võru tog 3h och 45 min under vilka Eva och jag hann se 4 avsnitt OTH medan andra, ja vad gjorde de egentligen? Jag var helt uppslukad av OTH så jag hade inte ens tid att kolla runt.
Vi stuvade in väskorna i stugorna, han just och just byta kläder och sen bar det iväg för att utforska estnisk skog. Modellträningen var inte alls angenäm. Det var lerigt, kallt, snårigt och jag var rädd att stöta på vildsvin. Terrängen som vi skulle kika på såg inte alls trevlig ut och jag anade oråd redan från första stund. Det visade sig bli värre än mina värsta farhågor.
Sen fick vi middag, ha nog aldrig smakat så god pasta. Kan ju bro på att vi inte ätit sen kl 11 och då var klockan närmare 7. På kvällen hade vi palaver och sen var det dags att sova. Men ännu ett OTH hann vi nog se på.
Lördag. Det var väckning i arla morgonstund, alltså typ kl 8, för frukost och första middagsluren. Sen var det dags för BJC long distance. 5,7 km på 55 min, det kan väl inte vara några problem? Eller? Tjaa, med terrängen de har i Võru är det ett stort problem, särskilt om man startar nästan först och får trampa upp spåren i alla mutant-brännässle-snår (2m höga brännässlesnår). Det var ännu lerigare, ännu snårigare och ännu tyngre än på model event dagen innan. Hur det nu gick till?! Idealtiden var alltså 55 min tyvärr lyckade jag miss den med ungefär, nästan exakt en kvart 1.09.50 stannade klockan på. Mmm, konstaterade att buskig terräng nog inte är min grej även om jag är österbottning och ska låtsas vara van med buskar och ris.
Efter tävlingen var det himla skönt att gå i duschen. Men inte lika skönt att upptäcka alla blåmärken som uppkommit helt mystiskt på kroppen. Eller? Njaa...kanske jag nog föll en par gånger i skogen.. men inte tog det ju sådär sjukt! Eller vad vet man då adrenalinet pumpar i blodet. Saldot för lördagen: blåmärken på båda smalbenen, på båda knäna, på höfterna bägge sidor även där, på magen och sist men inte minst en sträckt axel. Joo, jag föll nog några gånger men bara en gång sådär riktigt vackert med en volt eller vad man nu ska kalla det jag gjorde. I alla fall lyckades jag ramla hela 3 GÅNGER i SAMMA nerförsbacke. Jag och den backen kommer inte så bra överrens hädanefter.
Lunchen bestod av en ytterst intressant soppa med bacon, skinka, maletkött, tomat och morötter. Mest sällsamma blandning jag har sett i mitt liv. Efter lunch pallrade vi oss iväg på sightseeing runtom i Võru och till Estlands högsta backe, som dom höjt upp med ett torn på toppen. (Förresten, när orienterare säger att de bor i en ort när de e på resa så bor de nånstans vid kommungränsen mitt ute i skogen så även i detta fall) Bästa med Estland är att det är billigt och att man kan köpa sprit i matbutiken.
På kvällen var det middag, prisutdelning och programkväll. Middagen var ingen höjdare men i alla fall ätbar denhär gången. Prisutdelningen hade sina ljusa stunder i och med att FSO var med på ett hörn och att den inte tog så länge. Programkvällens ljuspunkt var vårt program, vi var enda gänget som fattat att ingen vill ställa upp frivilligt alltså kör man en lite egen show istället för någon snusk-lek.
(Foto: Susku)
När det efter en lång dag var dags för sängen kom svenskarna vi delade stuga med på att disco vore ju trevligt så just när Eva och jag avslutat dagens vem-vet-hur-månte avsnitt OTH så satte de på musik på full volym. Men ack då jag är en tråkig finne och tappade humöret (för klockan var ju ändå efter 10 på kvällen) och gick och ryckte ur sladden utan ett ord.
Då var de natt!
Söndag. Då var det dags för bukavle. Trots den risiga terrängen tror jag att jag talar för de flesta i gänget när jag säger att vi var taggade till tusen. Vi skulle manne mig vinna hela Baltic. Det började bra med 18 års flickorna som var i täten allesammans. Pojkarna öpnnade inte så pjåkigt de heller. Sen visade det sig att lag 4 (mitt lag) var diskat och lag 5 skulle hur som helst inte räknas eftersom vi hade en icke-finländare med. Då var det ganska stor press på resten av lagen eftersom tre bästa räknades. Ingen lyckades särdeles bra. Nåjaa, vi kome leriga och nedkylna ur skogen, duschade i fältförhållanden och gav oss glada i hågen iväg mott Tallin och hemåt.
Väl i Tallin konstaterade jag till min förskräckelse att det blåste HÅRT. Jag som har så känslig mage, sjösjuka e inte skojj. Nåja, i terminalen hann jag sända iväg 2st vykort. ett till fammo & faffa och ett till mommo & moffa. Allt för att glädja mor/farföräldrarna. Vi gick ombord och högg in på buffen. Jag åt väl ca. 4 stora tallrikar med mat och ett salt kex. När jag tryckt ned allt som bara gick utan att det ska börja komma upp igen så hade det blåst upp ordentligt, eller vi hade tagit oss ut på öppet hav heter det väl kanske. Hus som haver så hade båten börjat gunga. Vi försökte oss på en runda till Tax-free men jag fick snabbt ge upp att köpa nåt därifrån för magen ville vända sig ut och in och jag hade inte tålamod med att trängas och köa och sånt. Vi gick till fören, Eva och jag, för att leta efter en sittplats men det var skralt med sådana. Så vi gick till baren i aktern istället och där fann vi ett eldigt bord. Vi satt nu och pratade lite och kollade ut. Plötsligt kränger båten till lite. Jag blir orolig, kollar runt mig lite och ser att de på tvn har en dokumentär om Estonia, men så passande då...vi är på en båt och det är exakt 15 år sen Estonia sjönk. Jag blir inte lugnare av det. Sen kränger båten till andra sidan och jag tänker att den nog rätar upp sig, men så ser jag mer och mer vatten i fönstret. Till sist ser man inte horisonten längre och nu lutar båten ordentligt. Jag stiger upp halvt i panik, så gör resten av folket i baren. Glas börjar ramla från borden, stolarna åker till ena sidan av baren och alla måste kämpa febrilt för att hållas stående. Sen får vi pusta ut, båten stjälper inte trots allt. Men jag måste erkänna att jag hade hjärtat i halsgropen ett tag.
Efter den incidenten lugnar det sig litet och vi kommer säkert i land i Helsingfors. 3 timmars bussresa senare var jag hemma i Tfors och kunde ta natten.
One tree hill
Vecka 39 kom och gick
Nu är det åter en vecka sen jag skrev nånting senast. Och massor har hänt som vanligt.
Först så avklarades skolveckan och mitt livs första praktikvecka med bravur, inget katastrofalt hände alltså. Sen på torsdagen var det att hastigt packa och bege sig mot tågstationen och försöka övertala kassatanten att jag skulle ha platsen bredvid Emmi. Även det gick utan problem och jag hann till och med vänta ca 10 minuter på tåget. Att vara i tid är något som är väldans ovanligt för mig, jag är jämt och ständigt sen till det mesta.
Tågresan gick också som förväntat, Emmi och jag klarade av en hel massa skvaller och allmänt prat och sen räddade jag henne från att behöva ta en huvudvärkstablett med lite trigger-punkts massage. Eva hämtade mig från tågstationen och resten av kvällen tillbringades i Rönnbacka (eller vad det nu heter) med Eva och Lillis.
Helgen tillbringades i Estland och Võru. Kändes nästan som om jag var hemma, förutom att Vörå nog inte är sådär nedgånget och slitet. Baltic Junior Cup var det som stod på programmet denna helg. Mera redogörelser kommer senare. Men konstateras kan att Estnisk terräng inte är något att skryta över och att de har väldigt billig sprit i Estland och dit borde man åka och hamstra. (Även om jag nog inte behöver 2x5L 80 % vodka som jag såg en inhandla på båten)
Måndagen började lugnt och fint kl 07.43 då jag råkade vakna, fast jag skulle få sova hur länge som helst. Gissa om någon var ilsken. Jag låg och var arg och försökte somna om i ca 1h men insåg då att det inte går så då var det bara att masa sig upp. For på en lite län, duschade, klädde på sig, packade väskan och åkte iväg till skolan. Jag skall denna vecka vara Sairasvastaava och ta hand om kunderna till de som är sjuka. Alltså egentligen borde jag inte göra något på hela dagen utom plugga sånt som jag ligger efter med. Men ack nej, mina planer gick inte i lås. Jag har masserat totalt 2½ h. Men jag gör ju det frivilligt och dessutom tog jag gladeligen på mig en extra för att jag ska få ihopskrapat alla praktiktimmar jag borde ha innan skolåret är slut. Tänker som så att ju mer jag masserar desto bättre blir jag och folk vill komma till en bra massör.
Nu är det bara 3 dagar kvar av min skolvecka, varav 2 är praktik och 1 teori. Jag borde börja fundera hur jag vill göra med helgen. Vill jag hem emellan och sen åka ner till Ekenäs på lördagen för Natt-FM eller åker jag direkt söderut? Skulle vara otroligt skönt att få komma hem lite
också men å andra sidan blir det väldigt påfrestande med så mycket resande på en enda helg. Men jag skulle ju hinna vara hemma torsdag kväll och hela fredagen eller kanske tillbringa halva fredagen i Kronoby eller något. Nåjaa det löser väl sig.
..
Och visst finns det dagar som det kan göra ont att se dig ramla häromkring
Det fanns en kärlek men den har brunnit ut
Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut
Du säger att du minns och att det känns som igår
Men det var för länge sen för att ens komma ihåg
Och jag som trodde jag var kvar, jag har börjat på nytt
Det vet jag när jag ser dig, vart har du tagit vägen
Jag gav upp för länge sen
Jag gav upp för länge sen
Du är kvar med samma folk, kvar med samma man
Lever kvar i samma damm, och du går i samma kläder
Blir glad av samma rus, som en lögn i vackert väder i ett övergivet hus
Det är att leka med eld när du drar upp det här igen
För du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen
Det finns ingen att behaga, inget att förklara
Inget att försvara, jag gav upp för länge sen
Tisdagen kom med regn och rusk över Tfors
Helgen kom och gick utan större framgångar. Det var en riktig besvikelse egentligen, jag hade nog hoppats att alla träningstimmar skulle ge mer. Men jag kommer igen och ska träna ännu BÄTTRE och ännu MER!!
Killens farfar blev begraven i helgen och jag ville verkligen vara där för att visa mitt stöd men han ville inte ha mig där så jag kunde inget annat än respektera det. Om sanningen ska fram ville han inte ha mig där för han ville att jag skulle åka på FM och att de skulle gå bra för mig. Men ja kunde inte leva upp til det:(
På måndagen började vi med praktik i skolan, måndagen var också den dagen jag insåg att jag inte kommer att massera på min praktik förrän 19.10.. Vilken besvikelse, först e jag Järjestäjä, sen Sairausvastaava, sen Akuutti-hoitaja, sen UH- akuutti. I och för sig får jag ju massera hos ett ishockeylag fast varje dag om jag så behagar men det är ändå inte samma sak, jag ville ju öva på kundmottagning och finska ju.
Det har trots mina klagomål här varit ganska skoj att vara i receptionen och ta emot samtal bokningar och betalningar. En riktig utmaning med mina ytterst begränsade kunskaper i landets andra officiella språk. Men framtiden ser ljus ut, jag börjar få några vänner, jag känner att finskan går bättre och bättre även om det bara är små detaljer och det mesta far fel i alla fall så vågar jag prata högt och ljudligt och jag vågar ha fel. Det bästa är att alla accepterar att jag inte kan finska och försöker förstå, men det värsta är att de inte rättar mig när jag har fel heller. Fast et skulle väl vara för mycket jobb;D
Allt väl här alltså, mer uppdateringar på kommande, men först åker jag iväg till Estland på Baltic Junior Cup...tjaa och förstås för att inhandla en kristallklar alkoholhaltig vätska:D
Moikkelis Poikkelis
Idag drog jag btw backdrag mitt i ösregnet och jag skippade inte ens en eller två som jag ibland gör utan jag sprang allt tränarn sagt jag skulle!! *stolt*
Onsdag 16e
OCH så fick hon 3 stolar levererade hemifrån:D äntligen har hon något att sitta på!!
Vilken fantastisk syn alltså! 4 stolar!:D Vilken vardagsglädje:P
Upplevde ett "chihuahuan-i-italien"-ögonblick idag på sin länk
Va på länk ida. Varje länk i en ny stad är ett litet äventyr i sig, alltid är man lite osäker på vart man ska eller varifrån man kom. Har man riktigt tur tappar man bort sig också. Dock har jag konstaterat att jag njuter av att tappa bort mig då jag är på länk. Det är alltid lika kul med utmaningen om man hittar hem igen när man inte har en aning om var man är. Men springer man tillräckligt länge så hittar man förmodligen nånting man känner igen och hittar därmed hem igen.
Hon står mitt i skogen...nånstans i Tammerfors...hon är osäker, hon försöker springa tillbaka samma väg som hon kom, men kom hon längs den här stigen? Kom hon från någon annan stig? Kom hon från höger eller kom hon från vänster?
hmmm...höger? vänster? Höger? Vänster? svårt val...till sist blir det vänster. Förhoppningsvis rätt val.
Senare visar det sig att hon hade varit på helt fel stig, men dock hittade hon hem utan större problem.
Förvillande likt inte sant?
en av de tusenfemtielva lekparker som finns runtomkring där jag bor.
Hon sprang uppför hela dendär (den fortsätter bakom kröken) Inte så brant men mördande lång...
Alla dessa skogsstigar är så lika, är det samma jag fotat flera gånger eller är det olika?
-Dessvärre är det nog olika..
En lite häfti klätterställning som jag ska ta första bästa chans att prova...nästa gång ja springer förbi...
Min personliga favorit. Otroligt fin. Det här e spåret jag ska skida efter i vinter.
Här springer jag ovanpå motorvägen, svårt att tro inte sant?
De va också här jag hade mitt chihuahua-ögonblick:P
Slutet(och början) av gångstigen som leder hemåt.
Hon måste också emellanåt passera genom detta svnesson-svensson område på sin länk. De e nog tur att husen har olika färg så att man hittar hem. Förutsatt att man minns vilken färg ens hus har.
Ändstation. Kuoppamäentie 37
Sovhörnan fixad
Såhär ser min nya sovhörna ut. Mysigt va?
My precious <3
Sängen har kommit:D Fan va ja ska sova bra i natt!!!
Och hon har gjort det igen
I övrigt har det varit en ganska bra dag. Inget förhör, bara lite teori, och 90 min helkroppsmassage. Det är inte dumt det. Och dessutom gjorde jag en ny bekantskap i skolan:)
Som pricken över i:t idag så ska jag äntligen få min säng:D:D
Hurraa som jag har väntat!!
TråkSöndag
Ida har jag suttit och läst bloggar, suttit och väntat att oth s6e24 ska komma ner men se nej det gör den ju inte!!! Och allmänt surfat runt litet. Och ja jag har ju gjort etutehtävä 3 också:) Något jag är ytterst stolt över. Har lämnat in alla uppgifter i tid hittills! Har nog aldrig hänt förut, tror jag.
Har kollat in skruttisochjag bloggen och blir så bebissjuk när ja ser bilderna på den söta ungen! Helt otroligt hur nån kan va sådär gullig.
Men nu e de sovdags här i huset och tidig väckning och skola i 7h å 15 min imorgon. Tungt!
Godernatt.
P.s. Nu ska jag förgylla eventuella läsares dag med en video jag sett otaliga gånger denna tråkiga dag.
Två inlägg samma dag..
Idag ska hon få uppleva något nytt. Ska på hundkapplöpning ida, det har jag aldrig gjort förr, spännande. Faster har två hundar som ska delta. Det blir ju spännande till tusen hoppas dom vinner, de brukar iaf den ena hunden göra.
Tamperelainen
Har nu blivit stadsbo och bloggare också för den delen. Har försökt mig på det här med att blogga förr, men det är bara roligt någon månad och så orkar jag inte mer. Kanske det går bättre denna gång....
Har alltså tagit och blivit stadsbo, flyttat till Tammerfors från lilla Vörå. Det är inte så illa trots allt, om man behöver något så är det nära till ALLT utom skog och mark förstås och det är ju en liten nackdel om man vill röra sig i fin natur.
Har konstaterat efter 3 veckor som stadsbo att det bästa och det värsta med stan är alla skyltar överallt. Först så finns det skyltar och det är ju bra, för då kanske man hittar hem, men sen så finns det inte skyltar i alla korsningar utan u vissa skall man helt av sig själv veta att man bör svänga. Det tycker jag är konstigt. Men hittills har jag ju hittat hem i alla fall^^
Nu när hon har börjat känna sig mer som hemma med lite möbler i lägenheten borde hon verkligen ta sig i kragen med tränandet. Det har inte gått så himla bra dessa veckor. Om man bara hade nån träningskompis skulle det gå lite lättare. Men ibland är det nog himla skönt att få vara ute på en länk själv och bara rensa tankarna lite.
Nå nu ska hon då bege sig ut på en liten "morgon"länk. FM nästa helg och det ska banne mig gå BRA!!!
