Mina försök att ladda om från den misslyckade fjärde etappen funkade inte riktigt. Jag var helt enkelt inte taggad nog att förbereda mig på ett bra sätt. Så det blev en loj uppvärmning utan något större engagemang, men med gott sällskap av Emmi och Jenny. I starten stod jag och tänkte på annat så startögonblicket missade jag med en sisådär 5 sekunder innan startpersonalen började säga att jag nog fick springa iväg. När jag väl startat kom torsdagens ilska ifatt mig och redan 200 m från startstrecket hade jag sprungit ikapp första löparen med 15 sekunder (vilket egentligen var 20 eftersom jag stod och funderade på annat de första 5sekunderna). Sedan sprang jag förbi en löpare i snitt lite oftare än var 150e meter. Rätt skön känsla!!

 

Jag öppnade bra med enbart en liten riktningsmiss till tvåan på kanske 20 sekunder, men löpningen kändes otroligt bra för att vara femte tävlingen den veckan. Såg en välbekant figur i skogen och hon skulle åt samma håll som jag så jag tänkte att jag inte har något att förlora och tog rygg på Billstam. Hon sprang inte så fort! Så det betyder antingen att hon hade en dålig dag eller att jag är i grymt löpskick och hon vann etappen i elitklassen.....

 

Dock vände den där enormt grymma känslan någonstans efter halva loppet (strax efter att jag hängt Billstam andra gången, kanske finns ett samband?). Jag gjorde en miss på kanske 30-40 sekunder och sedan en grov vägvalsmiss (ville via en extra drickastation) och sedan bommade jag resten eftersom jag inte klarade av att lugna ner mig och fokusera... Dels tror jag att det hade med trötthet att göra, men dels tror jag att värmen tog på rätt bra också. +30 grader och gassande sol har väl aldrig riktigt varit min grej och även denna gång fick jag frossa och ett lätt illamående mot slutet trots att jag drack på tre ställen.

 

 

Sist och slutligen var det inget jättebra lopp, men med tanke på fokus och motivation innan så var det helt godkänt. Nu ska jag försöka vila ut och börja fundera på kommande tävlingar.

 

Istället för att plåga mig igenom sjätte etappen och vara ute och festa hela natten hade vi (Pernilla, Rasmus, jag, Pappa och Eija) bokat in oss på en guidad tur genom Rödbergsfortet. Intressant och spännande!

 

Här är en bild av min miss under gårdagen. Det blå strecket är där jag sprungit och som ni ser är det inte mycket att ge bort. Ett stopp strax innan 7an eftersom jag kom upp lite snett på backen så var jag tvungen att stanna ett litet tag för att fundera. Man tycker ju att jag borde ha sett siffran 8 eftersom jag sprang förbi den men trötthet i kombination med att jag inte läste kartan så noggrannt just där gjorde att jag missade det helt. Jag skulle ju bara passera så då ides jag inte kolla in alla detaljer, utan gjorde bara en grov orientering ner mot sjön.

 

 

 

 

Under vilodagen i tisdags var vi till Älvsbyn en sväng och fick lite kartor och sedan vidare till Storforsen och sprang runt och kollade. Det var fint, men jag var nog mer imponerad över mängden turister än över själva forsen ;) Sedan hoppade jag studsmatta resten av dagen...och åt...i mängder för att ladda upp för kommande etapper.

 

 

Etapp 3 började väldigt bra! MEN sen sket det sig ordentligt och jag gjorde en 6 minuters bom. Oförlåtligt!! Sedan lyckades jag samla mig och gjorde några bra avstånd innan jag tappade fokus igen och bommade 2 minuter till. Humöret var inte direkt på topp....Dock är en dålig etapp ingen katastrof...

 

Etapp 4 gjorde jag ett otroligt bra lopp. Jag undrar om jag någonsin orienterat så bra...Inte många sekunder jag hade kunnat ta bort från min tid i misstag. Kanske 10 sekunder eller nåt. MEN jag hade missat en kontroll...inte ens sett den. I efterhand ser jag nog siffran men fortfarande inte ringen. Det är ju mitt eget fel egentligen men lite bitter är jag nog ändå....Så var veckan förstörd... Det är klart att jag är besviken och arg och jag hade gärna skyllt ifrån mig. Dock är det mitt eget fel, jag borde varit mer uppmärksam och lite lugnare i mitt agerande i skogen för då hade jag ju upptäckt att jag var påväg från 7an till 9an. Nu var jag nog fokuserad men samtidigt sprang jag i full fart för fjärde dagen denna vecka och det var varmt så jag orkade tydligen inte riktigt fokusera tillräckligt mycket...

 

Nu försöker jag mentalt ladda om för att göra ett bra lopp imorgon, men det är inte så lätt. Försöker verkligen tänka att det är ett enskilt lopp och det är bra träning, men nog svider det att starta 2h senare än jag hade velat (det är jaktstart på totaltiden de första 4 etapperna så bäst startar först). Förhoppningsvis får jag åtminstone springa om många.

 

Och som avslutning ska jag ta en knäuppdatering. Efter tredje etappen hade jag så ont att jag bara ville lägga mig ner och gråta. Sedan ringde jag Lilli för ett krissamtal och fick lite förstahjälpen-råd med antiinflammatoriskt och kyla. I morse kändes det ingenting när jag vaknade! Men sen gick jag i trappor...men det gick att springa. Löpningen har känts sjukt lätt och bra denna vecka! Och det är egentligen bara etapp 3 som gjort riktigt ont på riktigt. Nu försöker jag köra med samma metoder ikväll för att det ska kännas bra imorgon. Efter den femte etappen så blir det löpfri träning för min del ett tag. 

 

 

Nu är andra etappen avklarad. Det var en riktigt fin terräng vi fick springa i även idag! Mitt lopp gick helt okej, två missar gjorde jag 1 + 2 min, vilket irriterar mig något enormt!! Förutom det hade jag nästan ont på riktigt i knäna (och jag får riktigt skylla mig själv) idag och farten var inte vad den borde. Dock hade jag inte haft en chans på segern ändå. Hon som vann i vår klass hade samma fart på benen som en av de som var med i det segrande laget i Jukola (herrklassen alltså). Jag springer inte riktigt lika fort som herrarna... En 6e plats blev det ändå och får väl vara nöjd så långt! =)

Nu är jag alltså utflyttad ur lägenheten i Umeå. Känns lite sådär. Fick några riktigt fina sista dagar i stan med mycket och bra träning! =) Dock var det väl lite onödigt att stifta närmare bekantskap med asfalten på Ön (får försvara mig med att Helena ramlat på precis samma ställe), men jag testade löpning + styrketräning redan i fredags. Löpning funkade men å andra sidan var det inte mycket bättre än så heller och styrketräning funkade inte, trappor var heller ingen höjdare. Så jepp, det var superkul att flytta och springa i trappor som en galning! 

 

Nu har jag varit i Boden sedan i fredags och förberett mig för O-ringen. Alltså försökt få mig i löpbart skick... Har också hunnit vara en sväng till Luleå och hälsa på Maria. Otroligt kul att ses igen! Konstigt också på nåt sätt för jag slungades mitt i allt två år tillbaka i tiden. 

 

Idag är det dags för första etappen och jag har rätt sen start. Resultaten kan ni se här: O-ringen Live jag springer i D21. Inga bokstäver efter klassen. 

 

Nu har vi åkt klart inlines. Det var överraskande roligt!! I alla fall då jag åkt nästan en timme och fick lite vana att stå på inlinsen och faktiskt kunde ta ut stegen lite. Dock var det inte det lättaste att slappna av eftersom det första jag gjorde var en faceplant och knäna ömmade rejält ett tag. Så kan det gå då man inte lyssnar!! Övermodig som jag var så sa jag innan vi åkte iväg att jag inte behöver knäskydd "för jag hade inte tänkt ramla idag". För att vara efterklok så hade det kanske kunnat vara en bra ide...men lite sent påtänkt nu.

 

Efter ett tag insåg jag i alla fall att det inte kommer att göra nåt om jag ramlar igen eftersom skadan redan är skedd så då slappnade jag av lite mer och vågade glida lite på inlinsen. Oerhört irriterad över att jag inte riktigt fick till tekniken trots att jag verkligen försökte tänka på hur jag sparkade!

 

Imorgon hade jag planerat in styrketräning, men vi får se om det går då knäna är ömma och lätt svullna. MEN har jag chansen lär jag absolut åka fler gånger!!! Dels gjorde det verkligen bara ont första fem minuterna efter fallet och dels var det KUL!!! Och jag vill lära mig åka på riktigt och inte som värsta Bambi...

 

Dock ser det ut så här nu, ser värre ut än det egentligen är...

Nu har jag vaknat till en ny dag i Umeå, med nya möjligheter (ja det är tidsinställt för jag har inte mitt i allt blivit morgontrött). Först blir det ett spänstpass på Iksu och sedan lunch på Göteborg. Jag ska faktiskt träffa vänner från Vasa..lite sjukt att vi e tvungna att resa till Umeå båda två för att kunna träffas ;)

I eftermiddag/kväll ska jag prova nåt nytt, nåt jag egentligen tänkt prova redan i våras men aldrig hann. Jag är lite smånervös faktiskt! Jag ska åka inlines med Helena (okej att åka med är väl att ta i.... jag ska väl stapla runt och försöka hålla mig på benen medan hon kör ett kvalitetspass). Och nu är det ju inte frågan om vanliga motionärsinlines, det hade jag inte varit nervös över, utan sånadär tävlingsvidunder som förmodligen går svinfort!! Men kul ska det bli för en fartdåre som mig ;)

..nu är jag här igen. Det var alltså så länge jag kunde hålla mig borta från staden; en månad! Det är lite tomt här utan studier och de flesta vänner, då framför allt Anneli, Bella och Emilia. Men det är ju tack och lov några som har vett att stanna här över sommaren också så att jag har nån att umgås med då jag kommer hit och hälsar på ;) I eftermiddag får jag finfint träningssällskap av Helena. Hon sysslar med inlines och, ja, då kan man ju undra vad inlines och orientering har gemensamt träningsmässigt...inte mycket egentligen men med lite god vilja så går det utmärkt ändå!!

Eftersom vi är i Vuokatti nu, eller Sotkamo rättare sagt, med en sjukt dålig internetuppkoppling och en hel del annat att göra om dagarna har jag inte orkat blogga. Nu ska jag göra ett litet ryck! Mest tänkte jag visa fler bröllopsbilder eftersom bilder på mig just nu inte hade varit en vacker syn för ögat. Blev till och med i misstag tagen för att vara pappas fru (Whaat?!!!PANIIK!!) här en dag så tydligen börjar jag se lite sliten ut ;) Jag tränar på mer än jag kanske borde men jag trivs med det och känner mig ändå relativt pigg i kroppen. Eftersom jag inte gör så mycket annat ansträngande så funkar det att träna på!

 

Möhippa:

 

 

Det här har varit mitt fokus de senaste dagarna. Kunde inte hålla bort tårarna under vigseln. Allt gick bra tills Emma sjöng Utan dina andetag i kyrkan. En favoritlåt till ett otroligt fint ögonblick av en fantastisk sångerska. Det blev helt enkelt för mycket. Och är inte brudparet fint?? Tror faktiskt att det var ett perfekt bröllop!

Är hemma igen efter att fantastiskt Sälen-läger. Vi har verkligen fått vara med om det mesta i form av väder, men dock lyckats genomföra många bra träningar och tävlingar!! Nu har jag precis anlänt Vörå och pustat ut en stund, men ingen rast och ingen ro. Nu åker jag iväg igen för att lyssna på välkända hockeyspelare och deras syn på styrketräning. Sjukt intressant! (Undrar dock om detta är dagen då jag börjar dricka kaffe?)