Varje dag på lektion kommer jag på hela uppsatser om olika ämnen jag bara måste skriva hit i bloggen. Varje eftermiddag/kväll har iderna försvunnit, de är helt enkelt som bortblåsta. Jag har ingen aning om vad jag vill skriva eller om vad min lysande ide förr på dagen handlade om.

Så jag får som vanligt ta allt som hänt under dagen. Idag har jag lärt mig tejpa ett knä, jag har lärt mig hur man testar huruvida rövmisklerna är spända och jag har lät mig om olika ledband i knät och hur man testar om dessa är skadade på nåt sätt.

Jag är fortfarande lika trött som de senaste månaderna. Undrar hur många gånger jag skrivit det i olika inlägg. Måste ha blivit min mest uttjatade mening. Jag är trött. Undrar när jag kommer att sluta säga det. Snart hoppas jag.

Har fått en vän på skolan iaf:) Det muntrar upp lite. Inte så att jag varit utfryst eller nåt, alla har varit snälla och trevliga mot mig, men ingen har sådär på riktigt frågat mig om något. Men nu har jag lärt mig bättre finska och folk har börjat inse det. Känns som om jag kommit närmare alla sådär på en gång bara. Min vän jo, han och jag åker buss tillsammans. Egentligen skulle jag bara åka buss de kalla, äckligt kalla dagarna som just varit. Men sen jag fått sällskap på bussen nu är det svårt att sluta.

Äntligen nån att tala med, nån att fråga om alla saker jag är osäker på. Som jag väntat.