Det händer inte mig allt för ofta, men ibland lyckas jag vinna den inre striden. Då förnuftet säger en sak och viljan en annan är det svårt att göra kloka beslut.

Nu skriker kroppen efter vila medan huvudet skriker efter motion. I 9 fall av 10 skulle jag klivit upp och gett mig iväg ändå, men idag lyckades jag faktiskt ligga kvar i sängen istället. Jag behöver vila och tänkte göra det idag, trots att det står löpning 2 h på programmet nu från morgonen och jag fortfarande har god tid på mig att ge mig ut och springa och huvudet fortfarande skriker NEJ i protest mot vilan. Lite stolt är jag allt! :)